Sportlov

Nu har ungarna sportlov och det innebär ju att Tesla har sällskap nästan hela dagarn, detta tröttar ut henne rejält. Hon är ju van att sova nästan hela förmiddagarna och ibland tror jag att hon faktiskt mår bäst av att hon är ensam och får vila upp sig ordentligt. När vi är hemma så blir att liksom fel. Rundorna blir vid konstiga tidpunkter och maten äts upp under dagen.

Trött.

Jag och Sebbe ska strax bege oss till Eslöv och sportlovscupen i fotboll så då blir det nog lite lugnare här hemma.

Tesla tillbringade helgen hos mina föräldrar i Malmö och det älskar hon, där är det verkligen hon som är i centrum hela tiden och sen tycker hon hemskt mycket om mina föräldrar och det är ju skönt, tror att det är ömsesidig kärlek. Man kan ju inte annat än att tycka om denna underbara varelse.

Jag tycker att hon är otroligt snäll, visst busar hon och får sina flipp men i det stora hela så är hon harmonisk och go`. Alla boxrar är ju speciella men man har ju faktiskt hört talas om de boxar som inte varit så trevliga (kan det verkligen stämma). Tesla är ju den tredje boxern i vår familj och alla tre har haft lika stora hjärtan.

Mamma och pappas boxer Honey som också var supersnäll. Här med Nellie knipandes i skinnet.

Min första boxer Neffie var också en helt fantastisk hund. Hon var min första hund jag var bara nitton när jag köpte henne, hade aldrig haft hund förut och gjorde säkert allting fel med henne men hon blev så rätt ändå. Hon blev tio och ett halvt år och var glad och pigg ända fram till slutet. Oj vad hon inte hade gillat Tesla. Hon hade nog inte uppskattat att få konkurrens.

I vilket fall som helst så kommer jag nog aldrig att kunna tänka mig någon annan ras än boxer. En gång boxer alltid boxer.

Vi visste vi valde rätt!

Vi hörs/ Tesla